OpelNickan

 Förvarsadvokaten: "Kan ni vänligen tala om hur gammal ni är."

 Den lilla damen: "Jag är 86 år gammal."

 Förvarsadvokaten: "Berätta nu, med egna ord, vad som hände kvällen i april"


Den lilla damen: "Ja, jag satt ju där i gungstolen på verandan när en ung  man
kommer krypande upp och satte sig bredvid mig."


 Förvarsadvokaten: "Kände ni mannen?"

 Den lilla damen: "Nej, men han var mycket vänlig."

 Förvarsadvokaten: "Vad hände efter han satt sig ner?"

 Den lilla damen: "Han började smeka min höft."

 Förvarsadvokaten: "Hindrade ni honom?"

Den lilla damen: "Nej det gjorde jag inte."

 Förvarsadvokaten: "Varför inte?"

 Den lilla damen: "Det kändes så skönt. Ingen har gjort så med mig
 sedan  min  Albert dog för 30 år sedan."

 Förvarsadvokaten: "Vad hände sedan?"

 Den lilla damen: "Han började smeka mina bröst."

 Förvarsadvokaten: "Hindrade ni honom?"

 Den lilla damen: "Nej det gjorde jag inte."

 Förvarsadvokaten: "Varför inte?"

 Den lilla damen: "Hans smekningar gjorde mig alldeles het, jag har inte
 mått  så bra på åratal."

 Förvarsadvokaten: "Vad hände sedan?"


 Den lilla damen: "Nja, jag kände mig så upphetsad att jag bara la mig
 ner och  bad honom; "ta mig, unge man, ta mig"

 Förvarsadvokaten: "Nå, tog han er?"

Den lilla damen: "I helvete han gjorde. Han skrek bara: "April, april"!

Och  det var då jag sköt den djäveln"